chrissostina

Jag hittade den...Julefriden...

Efter allt jag kännt att jag bara MÅSTE göra så poff infann den sig en kväll när jag satt och grubblade...

Jag måste inte baka massor...

Jag måste inte laga en massa mat som ingen ändå äter...

Jag måste inte städa så det skiner om hela huset för det är ändå ingen som ser det...

Jag kan ha mina egna traditioner...

Trodde jag blåögt ända till ikväll då en mening och en handling blev till platt fall för mig....

Ok kan tänka att jag är överkänslig men nu blev bägaren full igen :(

Min första jul utan mams var hemsk...Höll på att ta kål på mig själv för att jag SKULLE ha ALLTING precis som hon brukade ordna...

Att jag jobbar heltid hade ingen betydelse + att jag alltid måste laga middagsmaten+ att jag har en son som kanske också mellan varven behöver mig...

Att mams var sjukpensionär och hade all tid i världen att laga mat och baka DET är oväsentligt...

Tro mig jag tycker om att baka, att laga mat men ibland blir det bara FÖR mycket...

Men tillbaka till i år då...Jag var jättenöjd med mig själv...

Bakat lagom med kakor, lagat lagom med mat tyckte jag...

Alla fick äta sig mätta på sånt var och en tyckte om...

Alla fick fika sig mätta också...

Sen kom det...Joo nog har hon väl bakat något men LÅÅÅÅNGT ifrån det A brukade baka...

Nej jag har inte bakat lika mycket som mams och inte lagar så mycket med olika julrätter heller men HALLÅÅÅ jag är jag varför duger jag inte för den JAG ÄR???

Julklapparna tackades med en svag handskakning...Inte ens en kram...

Jag tycker om att ge och hoppas alltid på att det jag ger skulle bli uppskattat...

Undrar om NÅN någonsin uppskattat mina gåvor???

Till min vän gav jag en middag förra året, den är inte äten än idag...

Själv är jag nöjd över att ens få nån julklapp som inte är en självskriven sak mer efter att mams lämnat oss...

I år fick jag fin choklad av min älskade lilla upproriska kusin

en snögubbe

mer choklad

glas

kuddfodral

glögg av min gu´dotter

mer choklad

en rosa attacheväska fylld med verktyg i rosa

mer choklad

och bäst av allt...Ett lila garnnystan som min son köpt mig <3

Han stackarn försöker verkligen, han tycker att jag också ska få nåt eftersom han och hans far får så mycket.

Jag vill inte vara ledsen idag men...

 

Jag ber bara: se mig för den jag är och försök uppskatta MIG...Jämför mig inte med nån annan...

Försök att NÅNGÅNG ge mig LIIITE uppskattning...Snälla...