chrissostina

Vaknade bryskt av att nån slamrade med kastrullerna att jag sskulle bli bjuden på frukost skulle vara alldeles för mycket begärt men, studsade upp för att se vad som pågick...

Joo då en kock hittade jag i högsta fart iframför spisen men en kock av ett annorlunda slag...

HUNDEN Calmmo (tjalle, charliechaplin mm)

Jöööösen så arg jag blev!!!

 

Kölden håller fortfarande i sig o lika är det ska ändå inte sticka ut näsan utanför dörren idag, så de så :)

 

Mat har vi så det räcker o blir över för min "käre" morbror med familj hade ingen lust att besöka oss i år...

Men oooo så gott det är med varm glögg, tror jag levt på det hela december faktiskt :)

Alkoholfritt dock :) Provade en med en gnutta alko i men faktum är att det var inte gott...

 

Aladdinasken jag fått har jag ätit upp allt gott som jag tycker om och resten hamnade i godisskålen :)

 

Saknar min mamma och moster ;.(

Har som ingen att prata med att lätta mitt hjärta åt...

 

Saknar en varm julekram...Usch detta liv...

Tack o lov har jag pojken som håller mig uppe...

 

Funderar på att ta en tur till kusten, gå till frissan och bara vara...

Ta bussen till Kiruna o tåget därifrån men ja just ja det går inga tåg pga kylan :S

 

Naa en bok, lite glögg och choklad :) = LIVET eller??

Jag hittade den...Julefriden...

Efter allt jag kännt att jag bara MÅSTE göra så poff infann den sig en kväll när jag satt och grubblade...

Jag måste inte baka massor...

Jag måste inte laga en massa mat som ingen ändå äter...

Jag måste inte städa så det skiner om hela huset för det är ändå ingen som ser det...

Jag kan ha mina egna traditioner...

Trodde jag blåögt ända till ikväll då en mening och en handling blev till platt fall för mig....

Ok kan tänka att jag är överkänslig men nu blev bägaren full igen :(

Min första jul utan mams var hemsk...Höll på att ta kål på mig själv för att jag SKULLE ha ALLTING precis som hon brukade ordna...

Att jag jobbar heltid hade ingen betydelse + att jag alltid måste laga middagsmaten+ att jag har en son som kanske också mellan varven behöver mig...

Att mams var sjukpensionär och hade all tid i världen att laga mat och baka DET är oväsentligt...

Tro mig jag tycker om att baka, att laga mat men ibland blir det bara FÖR mycket...

Men tillbaka till i år då...Jag var jättenöjd med mig själv...

Bakat lagom med kakor, lagat lagom med mat tyckte jag...

Alla fick äta sig mätta på sånt var och en tyckte om...

Alla fick fika sig mätta också...

Sen kom det...Joo nog har hon väl bakat något men LÅÅÅÅNGT ifrån det A brukade baka...

Nej jag har inte bakat lika mycket som mams och inte lagar så mycket med olika julrätter heller men HALLÅÅÅ jag är jag varför duger jag inte för den JAG ÄR???

Julklapparna tackades med en svag handskakning...Inte ens en kram...

Jag tycker om att ge och hoppas alltid på att det jag ger skulle bli uppskattat...

Undrar om NÅN någonsin uppskattat mina gåvor???

Till min vän gav jag en middag förra året, den är inte äten än idag...

Själv är jag nöjd över att ens få nån julklapp som inte är en självskriven sak mer efter att mams lämnat oss...

I år fick jag fin choklad av min älskade lilla upproriska kusin

en snögubbe

mer choklad

glas

kuddfodral

glögg av min gu´dotter

mer choklad

en rosa attacheväska fylld med verktyg i rosa

mer choklad

och bäst av allt...Ett lila garnnystan som min son köpt mig <3

Han stackarn försöker verkligen, han tycker att jag också ska få nåt eftersom han och hans far får så mycket.

Jag vill inte vara ledsen idag men...

 

Jag ber bara: se mig för den jag är och försök uppskatta MIG...Jämför mig inte med nån annan...

Försök att NÅNGÅNG ge mig LIIITE uppskattning...Snälla...